Mer litteratur

Efter alla studiebesök ville vi fördjupa den teoretiska kunskapen och begav oss till Kungliga Biblioteket för att läsa om virkestrokning och fylla några luckor innan sammanställningen börjar och den eftertraktade manualen skapas.

Litteratur om virkestorkning från Kungliga Biblioteket.

Litteratur om virkestorkning från Kungliga Biblioteket.

Advertisements

Studiebesök hos Sigvard Eriksson på Hindsbergs Såg

Marie Carlsson, Per Hallberg och Sigvard Eriksson. Foto: Adam Gustafsson

Marie Carlsson, Per Hallberg och Sigvard Eriksson.
Foto: Adam Gustafsson

Efter att ha besökt två medelstora sågverk styr vi nu kosan mot en mindre enmanscirkelsåg utanför Mariestad i Västergötland. Sigvard Eriksson har drivit Hindsbergs Såg sedan 1985 då han och en granne köpte  ett litet sågverk som de installerade i en av Sigvards lador. Sedan dess har Sigvard sakta men säkert expanderat verksamheten, han bygger på och förbättrar anläggningen alltefter  han hittar nytt material och nya maskiner. Själva cirkelsågen är inne under tak men bandet där stockarna kommer på fortsätter långt ut på gården genom olika förädlingsstationer såsom, barkmaskin, sorteringsband och rotfräsmaskin.

Sigvard sågar både löv och barrträd, kunden kan komma med egna stockar eller köpa från Sigvards egna skog. Ett sågverk som sågar andras stockar på det här viset kallas för legosåg berättar han. Han berättar att han är på gång att byta ut cirkelsågen mot en bandsåg, vilket skulle möjliggöra att såga stockar som är 100 cm i diameter.

Mätklocka för att skränka sågbladet. Foto: Adam Gustafsson

Mätklocka för att skränka sågbladet.
Foto: Adam Gustafsson

Sigvard håller i krokar som hjälper till så att inte stocken snurrar runt vid sågning. Foto: Adam Gustafsson

Sigvard håller i krokar som hjälper till så att inte stocken snurrar runt vid sågning.
Foto: Adam Gustafsson

Torra strö i gran. Foto: Adam Gustafsson

Torra strö i gran för att undvika mögelskador.
Foto: Adam Gustafsson

Först låter han de uppsågade och kantade plankorna vila i staplar ute på gården för att sedan tas in i ladan. När virket är så pass torrt behöver det enligt Sigvard inte vara strö emellan varje lager.

Virkeshög utomhus. Foto: Adam Gustafsson

Virkeshög utomhus med plåttak och tyngder ovanpå.
Foto: Adam Gustafsson

Torkade plankor staplade direkt på varandra. Foto: Adam Gustafsson

Torkade plankor staplade direkt på varandra.
Foto: Adam Gustafsson

Tack Sigvard för ett generöst och mycket inspirerande besök!

På ett studiebesök hemma hos Rudi Merz.

Snickarmästare Rudi Merz är tillsammans med Kari Virtanen initiativtagare till snickeri- och designföretagen Nikari  beläget i konstnärs- och hantverksparadiset Fiskars i Finland.

Rudi väljer ut material. Foto: Marie Carlsson

Rudi väljer ut material.
Foto: Marie Carlsson

För Rudi är materialet, det massiva trät, utgångspunkten för designen och i snickeriet. Materialet är främst ask och björk och i sitt privata gårdssnickeri snickras bara med närvuxet, egenkluvet och lufttorkat virke.

Kluven Alm med barken kvar. Foto: Marie Carlsson

Kluven Ask med barken kvar.
Foto: Marie Carlsson

Rudi behöver nästan aldrig material som har en längd över 1500 mm så för enkel hantering kapas stockarna oftast till det måttet innan de klyvs. Rudi låter virket ligga ute under tak i minst tre år sedan tar han in det i verkstaden för aklimatisering i tre månader innan det ska användas. Det är hela torkprocessen.

Barkade torkstaplar. Foto: Marie Carlsson

Barkade torkstaplar.
Foto: Marie Carlsson

 

 

Studiebesök på Södra Timber Unnefors

Adam och Marie Foto: Katarina Bonnevier

Adam och Marie
Foto: Katarina Bonnevier

För att få ett ännu vidare perspektiv på virkeshantering har vi åkt och gjort studiebesök på ett av Södras egna sågverk, Södra Timber Unneforssågen. Det ligger en bit utanför Jönköping i Småland och hanterar bara furu. Det är större än föregående studiebesök och det mesta av hanteringen är automatiserad.

Platschef Andreas Cedertamm och Torkskötare Stefan Wiktorsson visar oss runt anläggningen. På Unneforssågen torkar vi och sågar året runt, men om ni ska lufttorka bör virket sågas på vintern och torkas fram till midsommar, tipsar TorkskötareWiktorsson. Anläggningen använder sig av två sorters torkar, kammartorkar och 2-zons kanaltorkar. Den sistnämnda fungerar i princip som en kammartork (läs mer på föregående inlägg) men är uppdelad i 2 olika tempererade zoner, var igenom virket sakta slussas. Detta för att få en skonsammare och snabbare torkprocess. Här tillsätts ingen fukt utan det räcker med den fukten som virket själv släpper ifrån sig. 50 mm tjocka plankor tar ca 5-6 dagar att torka.

Virkesstapel i en kammartork Foto: Adam Gustafsson

Virkesstapel i en kammartork
Foto: Adam Gustafsson

Torskötare Wiktorsson berättar pedagogiskt hur torkningen påverkas av värmen och fukten: Tänk hur tvätten på tvättlinan torkar snabbt när det är blåsigt och torrt ute men hur det går långsamt i augusti när luften är fuktig och står stilla. Likadant är det när man torkar virke. Är det för torrt i torkkammaren sker torkprocessen för snabbt och virket spricker, därför vill man kontrollera torktiden genom att tillsätta fukt.

Stapel där strö har hamnat snett och därför deformerat de understa lagren. Foto: Marie Carlsson

Stapel där strö har hamnat snett och därför deformerat de understa lagren.
Foto: Marie Carlsson

Andreas Cedertamm visar oss vidare till barkmaskinen som dånar under våra fötter och sedan det automatiserade sågverket. En dator scannar av stocken och beräknar optimala sågsnitt med hänsyn till diameter, avsmalning och kröken på stocken. Sedan matas den genom 2 reducerare och 8 bandsågar innan den kommer ut färdigskivad på andra sidan. Bandsåg är en effektivare och modernare sågteknik än ramsåg. Vankanten på brädorna sågas bort i kantverket innan torkningen för att, som Andreas Cedertamm sa, det är ingen idé att torka sådant som ändå ska dän.

Tack Andreas, Stefan och Södra Timber Unneforssågen för ett spännande studiebesök!

Stapla virke för torkning

Då var det dags att stapla virket. Vi började med att letade upp och röja en lämplig plats, en plats där luftgenomströmningen är fri som möjligt.

Adam röjjer fram platsen. Foto Magdalena Marano

Adam röjer fram platsen.
Foto Magdalena Marano

Vi sorterade virket i högar efter bredd, okantat, en vankant och två vankant för att kunna bygga staplat med jämna luftspalter.

Sortering. Foto Magdalena Marano

Sortering.
Foto: Magdalena Marano

Allt virke var inte barkat så det arbetet fortsatte. Lite jobbigare nu när barken torkat fast.

Barkning Foto Magdalena Marano

Barkning
Foto: Magdalena Marano

Mellan ytterbarken och virket finns floemet, som transporterar socker och andra organiska näringsämnen, det är det som används när det ska bakas barkbröd.

Samuel visade mig, Marie, att det går att äta Floemet. Foto Magdalena Marano

Samuel berättade att det går att äta Floemet.
Foto Magdalena Marano

När vi staplade använde vi oss av läkt som är en tum tjock och två tum bred. Vi försökte hamna så nära standard vi lärt oss om teknink och placering på våra studiebesök och av Johan.

Stapling Foto: Magdalen Marano

Stapling
Foto: Magdalen Marano

Sådär ja, då var det dags att bygga ett tak som skyddar mot regn och direktsol.

Barkning

När virket är sågat ska det barkas med hjälp av en barkspade.

Barkning med barkspade. Foto Marie Carlsson

Barkning med barkspade.
Foto Marie Carlsson

I litteratur och på internet finns massa olika åsikter om det ska barkas eller inte innan torkning. Åsikterna verkar skilja sig beroende på vad virket ska användas till och vad det är för träslag. Vi barkar för att torkningen ska gå snabbare. Det sägs också att barkning undviker maskangrepp, speciellt på löv.

Vi testade att barka precis efter sågning, stockarna hade då legat i ca. 2 veckor sedan de fälldes, det gick väldigt smidigt. Dock hade virket börjat blåna, den processen avbryts så fort virket sågat upp.

Blånad Foto Marie Carlsson

Blånad
Foto Marie Carlsson

 

Dax att såga furustockarna

Stockarna anländer. Foto Marie Carlsson

Stockarna anländer.
Foto Marie Carlsson

På Ormestorp finns en cirkelsåg. För att kunna såga stabilt börjar vi med att såga en plan yta.

Johan inspekterar stocken och vänder den så att den ligger så stadigt som möjligt. Foto Marie Carlsson

Johan inspekterar stocken och vänder den så att den ligger så stadigt som möjligt.
Foto Marie Carlsson

 

Johan och Magnus vid cirkelsågen. Foto Marie Carlsson

Johan och Magnus vid cirkelsågen. det första snittet är sågat, nu vänds stocken så att den ligger stabilt mot den sågade ytan.
Foto Marie Carlsson

Detta innebär att väldigt få av plankorna kommer få två vankanter. Därför valde vi att testa alla tre varianter. Virke med vankant på båda sidor, med vankant på en sida och även helt okantat. Framtiden får utvisa om det kommer bli någon skillnad i torkprocessen.